Små steg framåt: Lönekriterier och devalvering

In Artiklar från Sysarbby Amanda Rosdahl

En nygjord studie visar att kvinnodominerade yrken har lägre resultat på lönekriterier än mer blandade grupper. Det finns alltså indikationer på att chefer nedvärderar grupper som främst består av kvinnor.

En av våra nyanställda medarbetare, Pierre Hedström, har under sin utbildning på personalvetarprogrammet skrivit ett examensarbete om lönekriterier. Examensarbetet ”Små steg framåt: Lönekriterier och devalvering” är en fallstudie utförd på en organisation där syftet var att undersöka om devalveringsteorin som presenteras av Barbara Reskin kan förlängas från lön till att även omfatta lönekriterier.

Bakgrund
Devalveringsteorin utvecklades under andra halvan av 1900-talet som en teori för att förklara varför det förekommer ett lönegap mellan män och kvinnor. Grundtanken bakom denna teori är att arbetsfördelningen är könsbetingad, där kvinnligt arbete värderas lägre än manligt arbete. Detta kan undersökas genom jämförelser i lön mellan kvinnodominerade yrken och mansdominerade yrken.

Metod
Uppsatsen använde utfall av lönekriterier för att undersöka om det förekom tecken på devalvering inom den undersökta organisationen. Här testades grupper som bestod av enbart kvinnor eller av kvinnor och en man mot grupper som bestod av minst 30 procent män. Organisationen som studerades använde organisationsövergripande lönekriterier, vilket betyder att grupper kan jämföras med varandra utan att transformation måste utföras.

Resultat
Resultatet av denna fallstudie stödjer devalveringsteorin.  Detta betyder att kvinnodominerade grupper generellt får lägre utfall på lönekriterier än vad mer blandade grupper har fått. I praktiken indikerar det att chefer värderar medarbetare i kvinnodominerade arbeten lägre.

Tips inför egen studie på arbetsplats
Om man vill göra en undersökning som denna är o
rganisationsövergripande lönekriterier en styrka. Det beror på att de tillåter jämförelse mellan olika grupper utan transformation. Dock krävs mjukvara som kan hantera de statistiska operationer som har utförts (i detta fall SPSS).

Uppsatsen innehåller diagram som är relativt lätta att själv producera och som har mycket information som skulle vara intressant för en organisation. Tillsammans med post hoc-test kan man ta reda på vilka avdelningar som tycks ha funnit ”ett bra sätt att arbeta” och vilka avdelningar som inte har det. Kriterier i detta fall är lönekriterier, men andra faktorer som kundnöjdhet eller försäljning kan också tillämpas.

Metoden i studien skulle behöva modifieras för humankapitalfaktorer för att resultatet ska kunna vara publicerbart. Detta hindrar inte att metoden används i kommersiellt syfte för att upplysa organisationer om potentiella problem.

Läs hela studien här!